Shit det var säkert 100 år sen jag skrev sist. Kanske har det lite att göra med att jag skrev denna blogg när jag var tillsammans med mitt x. Sen när det tog slut skrev jag lite i den sen la jag den åt sidan. Påminner mig om honom. Mycket har hänt sedan sist jag skrev. Men en sak är fortfarande det samma. Min passion för musik. Tror att jag kommer nisha denna blogg till att skriva om mitt musik intresse och kommande stora fester inom EDM världen. Nått som jag brinner för. Och kanske ett och annat mode inlägg...

Börjar med en låt som jag fastnade för på direkten. Inte för att låten är speciellt bra utan för att videon är sjukt cool. Hur skulle en Ibiza fest med 1000 pers se ut i en liten bil? Jo kanske såhär...

Armin Van Buuren - Control Freak (Sander Van Doorn rmx)

Det är sant som de säger att vi i norden har väderångest. Har försökt förtränga det men nu är verkligen sommaren helt passé. Tror det var denna reklam på TV som fick mig att inse det, underbar musik...nä det bär av till någon varmare breddgrad i vinter..inte långt kvar :)

Det blir aldrig som man tänkt sig. Eller nästa aldrig ialla fall. Ibland tar livet konstiga vägar som man själv inte kan styra, det bara blir så. Nu undrar jag hur det är med de delar som man själv faktiskt kan styra? Väljer man rätt? Kunde det blivit på något annat sätt? Kunde det blivit bättre? Både ja och nej beroende på situation.

Men ibland undrar jag om kärleken verkligen finns? För när det kommer till kärlek och förhållanden så har det alltid en tendens att trassla till sig på ett eller annat sätt. Det finns så många ute i världen man skulle passa med fast man inte är medveten om det. Sen så handlar det självklart om tid också...tänk att det varje dag passerar en potentiell pojkvän/flickvän förbi dig och du är inte ens medveten om det! Men å andra sidan så är det kanske bäst att det är så, tänk hur det annars skulle vara man skulle säkert bli helt knäpp. Såhär går vi runt och är omedvetna, tycker att kärleken är så jobbig och svår fast det egentligen många gånger bara handlar om att ge det en chans och inte sätt ribban allt för högt. Självklart så ska man kanske inte ta första bästa, men kanske endå inte vara alltför kräsen. Vad har man att förlora egentlligen? Inte mycket. Det västa som kan hända är att det inte funkar och då är det bara att "leta" vidare eller kanske själv bli "uppletad" av någon.

Har suttit idag och sökt jobb för fulla muggar. Vill verkligen hitta en jobb nu så att mitt lliv kan börja ta fart igen. Känns som att jag har levt i ett vakom nu det senaste halvåret med C-uppsatsen och allt vad det inneburit. Vill ha lite rutin i min vardag börjar bli lite smått galen..Jobb, gym fest och kläder ;) Har lite saker att se fram emot i höst/vinter. Bland annat så har jag och C sagt att vi ska hälsa på Anna i Thessaloniki över nyår men får se hur det blir! Kanske blir en resa till något varmt ställe i en vecka eller nått skulle vara as skönt med lite omväxling och inte vara i Sthlm som alla andra nyårsaftnar!

Egentligen spelar det ingen roll vad andra säger, i slutändan är det bara en själv som vet vilken som är den rätta vägen att ta. Igår stod jag vid ett vägskäl och plötsligt ropade någon: VÄLJ NU! För en gångsskull gjorde jag det enkelt för mig. Jag tog den vägen som innbar minst problem, känslor och annat. Men nu frågar jag mig? Va det rätt? I halsen har jag en klump. I hjärtat har jag ett hål. Varför ska det vara så svårt att känna något?! Jag känner jag är ju inte en robot, men vet inte om det jag känner är tillräckligt, för känns det rätt så gör det och då tvekar man inte? Jag vet inte hur det ska kännas och antagligen är det inte det om jag inte känt det tills dess. Fan, jag hatar att inse sanningen ibland för att det är som att få ett slag rakt i ansiktet. Antar att det är sånt som tillhör vuxenlivet. Woho vuxenpoäng till mig!............

Yes, nu är hösten här, har inte velat inse det men idag så känner man det i luften. Men egentligen så spelar det inte så stor roll iom att sommaren mestadels har varit regnig...härliga Sverige. Alla längtar till sommaren och sen regnar det i två månader sen ramlar löven av och solen försvinner i 10 månader. Ska nog lyda min pappas råd och get tha hell outta here. Sol= glädje. Men å andra sidan så medför hösten en massa höstmys och fina höstkläder! En pryl som jag bara måste köpa är ett sjysst paraply då vädret är relativt ostabild på hösten. En av mina favorit prylaffärer heter Berry och ligger i början på gamlabrogatan, då jag va inne där för nån vecka sedan fick jag syn på ett grymmt snyggt svart paraply som såg lite asiatiskt ut som jag bara måste ha. Kul och sticka ut lite med annaorlunda saker även om det är något så tråkigt som ett paraply!

Nu har min kära vän Anna åkt. Känns inte så mkt än, har inte riktigt hunnit känna efter, har kanske inte velat heller?
Vet inte men det känns jävligt overkligt att jag inte kommer kunna ringa henne och ses över en fika eller what ever som förr...

Så mycket saker man vill ha i livet och så lite pengar som räcker till...att man ska vara så materialistisk! Men det är trotts allt ett konsumentsamhälle vi lever i där en stor del av ens identitet uttrycks genom kroppen, kläder osv osv...Men för att komma till saken så hittade jag denna i ögonfallande kreation på ASOS. Den ska hänga fint i min garderob innan midsommar. Där med basta. + ett par snygga pumps såklart...!

Ja så brukade jag låta för  några år sen. Att man jämt ska tycka så synd om sig själv. Har märkt att det är så som en klok människa sa till mig för inte så länge sen "om du är negativ och pessimisstisk, drar du automatiskt till dig negativitet och dåliga saker". Så sant. Har märkt den senaste tiden att jag inte trasslat in mig så mkt i onödigt tjafs och jobbiga situationer. En anledning är väll att jag alltid försöker se det bästa även om det är negativt. Eller så har jag helt enkelt slutat ta åt mig lika mycket som jag gjorde förut. Tar saker med en klackspark. Och det är så jag tänker forsätta genom livet!

Ibland vill man skrika ut till världen hur man känner, ställa sig mitt bland alla människor och skrika för fulla lungor så att alla hör, alla känner. Men det går ju inte. Så ibland så hör man en låt som får en att uppleva en känslomässig krock. Alla känslor svalla upp på en och samma gång och man vet inte var man ska ta vägen. När jag hörde den här låten blev jag så otroligt glad. Ville hoppa, skrika, skratta och gråta på en och samma gång! Så fin så vacker!!

Den här helgen har varit fartfylld men endå inte. Den har varit jobbig men samtidgt skön. Har känt mig ensam och varit väldigt frustrerad...har kännt mig stressad men endå lugn. Har gjort saker som jag inte borde och inte gjort saker som jag egentligen borde. Den här helgen har varit varm men endå väldigt kall. Den här helgen har helt enkelt varit uppochner...