Donna

Egentligen spelar det ingen roll vad andra säger, i slutändan är det bara en själv som vet vilken som är den rätta vägen att ta. Igår stod jag vid ett vägskäl och plötsligt ropade någon: VÄLJ NU! För en gångsskull gjorde jag det enkelt för mig. Jag tog den vägen som innbar minst problem, känslor och annat. Men nu frågar jag mig? Va det rätt? I halsen har jag en klump. I hjärtat har jag ett hål. Varför ska det vara så svårt att känna något?! Jag känner jag är ju inte en robot, men vet inte om det jag känner är tillräckligt, för känns det rätt så gör det och då tvekar man inte? Jag vet inte hur det ska kännas och antagligen är det inte det om jag inte känt det tills dess. Fan, jag hatar att inse sanningen ibland för att det är som att få ett slag rakt i ansiktet. Antar att det är sånt som tillhör vuxenlivet. Woho vuxenpoäng till mig!............